Blänkarn för april 2005
Ja så har det då blivit april och jag har inget särskilt att skriva om, men jag får väl försöka ändå. Vädret har varit växlande den sista tiden, vissa dagar 39 gr. andra bara 23 gr. och när temperaturen går ner mot tjugo graders strecket fryser jag alldeles förbålt. Nu när vi slutat med grönsaksodlingen har vi inget särskilt att göra och det är lite stressande. Jag saknar svensk litteratur väldigt, men så fick jag se att jag kunde hämta hem gratisböcker på Internet och det har varit till stor glädje att ta del av denna möjlighet. Första veckan läste jag ut tre böcker. Just nu håller jag på med Röda Rummet av August Strindberg. Jag läser också om svensk historia 1000 år tillbaka i tiden, det är fasligt vad lite man vet egentligen, jag undrar vad dom lärde ut i skolan, men man har väl förmodligen glömt. Men intressant är det.
Kanda har fortfarande lite ont i benet halva foten har hon ingen känsel i, hon haltar en aning men jag tycker hon går bättre för var dag. Jag har också varit sjuk, fick feber ett par dagar och blev rödprickig över hela kroppen. Någon påstod, förmodligen skämtsamt, att det var typiska symptom på syfilis så jag hastade iväg till doktorn. Han gjorde en grundlig undersökning, log lite grann och sa att jag skulle vara bra inom en vecka. Sansade bedömare har senare sagt mej att det med all säkerhet var mässlingen som hade drabbat mej.
Den här månaden infaller firandet av det Thailändska nyåret, benämns som Songkran. Helgen är den största i Thailand, under tre dagar stoppar allting, fabriker, banker och statliga inrättningar. Det är tradition att skvätta vatten på varandra man kan också bli inkletad i ansiktet med kritfärg, man är särskilt utsatt om man är farang, (västerlänning) dom ska ha en riktig rotblöta anser thailändarna. De yngre har vattengevär som de kan skjuta vatten med en ca 10 meter. Brukligt är att man åker runt på pickuper, på flaket fullt av folk och en stor tunna med vatten sen sprutar man på allt som rör sej. Utefter vägarna står folk och sprutar vatten på alla som passerar. Den mörka sidan av detta firande är alla olyckor som sker under helgen. Alla som jobbar hemifrån då framförallt i Bangkok skall till hembyn denna högtid, och det är många. Detta skapar en oerhörd trafik med en massa olyckor som följd. Jag brukar åka ner till stora vägen och studera trafiken och det är ett oändligt pärlband av bilar och bussar. Det senaste året dog ca 600 personer i trafiken under tre dagar, bara i vår närmaste stad dog dog ca 30 personer på sjukhuset denna helg på grund av trafikolyckor. Regering och polis gör allt för att minska dessa olyckor. Man har på senare tid infört alkoholtester i trafiken, förbud att sälja alkohol vissa tider på dagen men ingenting tycks hjälpa, thailändarna bryr sej inte.