Blänkarn för december 2005

En nära vän har gott bort, en svensk medborgare som jag känt allt sedan jag kom hit. Vi umgicks en eller ett par dagar varje vecka och utbytte åsikter om livet här i landet, det var även ett bra sätt att hålla det svenska talet vid liv. Jag besökte honom varje dag dom sista två månaderna, han var sjuk en månad i hemmet och sista månaden vårdades han på ett privat sjukhus i vår närmaste större stad, Korat. Det var tungt att se hur han blev allt sämre för varje dag. Han var helt klar i tankar och tal men kroppen orkade inte längre, orsakat av alkoholmissbruk. Hans äldste son har kommit hit för att ordna upp dom praktiska detaljerna. Att på nära håll uppleva vad sprit kan åstadkomma har varit skrämmande och resulterat i att jag så gott som slutat med starka drycker.

Ja så har den äntligen kommit, den efterlängtade hösten, den bästa årstiden här. Ni tycker kanske inte likadant i Sverige men här är det perfekt. Ca 25 gr på dagarna och ca 18 på nätterna. Det blir billigt också vi behöver inte använda AC så här års. Januari sjunker temperaturen ytterligare någon grad, men inte mycket. Framåt mars börjar det bli varmare igen.

Jag är stolt över mitt thailändska körkort, det jag har nu är giltigt i 5 år, tidigare hade jag ett som var giltigt i ett år.  Under mina år här har jag ivrigt väntat på att få visa upp det för en polis, jag har kört igenom otaliga poliskontroller men dom bara vinkar att jag skall passera, trots att jag saktar in och gör det lätt för dom att stoppa mej, men inget stopp. Men häromdagen hände det, på väg in till stan blev jag stoppad i en kontroll. Snabbt fick jag fram plånboken och började gräva efter kortet. Polismannen vinkade avvärjande, han var inte intresserad av något körkort, han visade mej istället ett papper som jag förstod var något slag av en enkät. Jag förstod inte ett skvatt av vad han sa eller vad det stod på papperet så han vinkade iväg mej. Jag vet inte vad dom har emot mej och mitt körkort.

Jag blir mer och mer imponerad av Bangkoks storlek varje gång jag besöker denna metropol. Jag har nyligen köpt en digital karta över staden. En av finesserna är att man kan mäta upp avstånd med en digital linjal. Jag fick det till att BK är ungefär 6 x 4 mil i yta.  Man kan också söka på olika saker, här är en del uppgifter jag plockade fram;  89 Ambassader, 189 Universitet/Högskolor, 2080 Skolor, 346 Sjukhus, 375 Marknader, 466 Hotell, 106 Kyrkor, 229 Moskéer,  875 Tempel,  132 Polisstationer, 58 Brandstationer och 138 Postkontor.  Man uppskattar att invånarantalet i dag är ca 12 miljoner. Jag begriper inte hur taxichaufförerna hittar i detta kaos. Man har sedan ett par år ett Skytrain som går på fundament ovanför motorvägarna som korsar stan, det är ett billigt och populärt transportmedel. Nu i dagarna har man också invigt en tunnelbana, men ingenting tycks hjälpa, trafiken blir bara värre och värre.

Det är som alla vet gott om ormar här i landet. Dom vanligaste är kobror och pytonormar. Det är inte ofta man ser levande exemplar, ungefär lika vanligt som att se huggormar i Sverige skulle jag tro (nåja, kanske lite oftare). Jag har väl bara sett levande orm vid ett tiotal tillfällen. Däremot är det gott om ihjälkörda på vägarna. Vid ett tillfälle fick jag se en liten grön usling uppe i ett träd på tomten. Jag vet inte om det var en grön Mamba, det skall finnas två sorter som är nästa identiska. Den ena är dödligt giftig man har i princip ingen tid alls för att få serum. Den andra däremot är helt ofarlig. Blir man biten av en Kobra har man ungefär en timma på sej för att få motgift. Man har också berättat för mej att det finns något som kallas spottkobra. Denna orm spottar gift i offrets ögon så vederbörande blir förblindad. En bybo råkade ut för denna orm vid ett tillfälle då han skulle gå på sitt ¨utomhusdass¨. Ormen kände sig trängd och spottade mannen i ansiktet. Mannen kom snabbt till sjukhus så synen kunde räddas.

Häromdagen kom Kanda rusande och sa att en Kobra hade hotat henne, den hade sedan ringlat in i det gamla huset och fortsatt under en plywoodskiva som ligger på några betongblock. Jag tog en plastslang som jag kopplade till ljuddämparen på motorcykeln andra änden på slangen stack jag under plywoodskivan och gasade sedan på för fullt, men ingen orm kom fram. Det enda som hände var att plastslangen började smälta. Ormen hade förmodligen smitit ut utan att vi märkte det. Vid ett tillfälle när vi kom i bilen fick vi se en pyton som ringlade över vägen. Den var inte särkilt stor, kanske 2 meter och ungefär som en handled i tjocklek. Jag stoppade bilen och sprang ut för att  ta tag i svansen (säger man svansen om ormar?). Mitt syfte var att imponera på Kanda och dottern som satt kvar i bilen, jag vet ju att dom inte är giftiga. Jag hann aldrig få tag i den rackaren innan han försvann i det höga gräset. Det var nog min stora tur, dom är som sagt inte giftiga, men dom kan bitas. Pytonormen har vassa inåtvända tänder så när den biter tag då sitter man där. Alla dessa kräldjur finns överallt inte bara på landsbygden. Jag såg ett inslag på Tv där en stor pytonorm hade ringlat sig upp i en kraftledningsstolpe inne i centrala Bangkok. Man hade stort besvär att få ner ormen. Killarna från elverket var rädda för ormen och vågade inte gå upp och grabbarna från en orm farm vågade heller inte gå upp, dom var rädda för strömmen. Reportaget berättade inte hur dom fick ner ormen. Vid ett tillfälle när jag besökte en bank inne i stan såg jag en samling människor som stod och stirrade upp mot taket. När jag också tittade upp fick jag se en liten orm som ringlade på en ventilationstrumma. Som sagt, dom finns överallt.

Vi är många utländska gäster här i landet, jag skriver gäster för de flesta av oss kan inte bli annat. Ett litet antal faranger kan bli thailändare, men kriterierna för att bli thailändare är många och svåra att uppfylla. I Bangkok uppskattar man att det bor ca 100 000 faranger. Somliga har arbete i stora multinationella företag, men de flesta som har arbete där är lärare i engelska. Det finns en mängd privata skolor som utbildar i detta språk, även landets egna skolor anställer utländsk kompetens. Thailand har inte tillräckligt med egna lärare för utbildning i engelska. Jag har pratat med en thailändsk lärare i vår närmaste stad han var lärare i engelska, hans kunskaper var jämförbara med en 14 årig skolelev i Sverige. I övriga Thailand bor också många utlänningar som har pensionerat sej där eller har arbete. Antalet som bor utanför Bangkok är svårt att uppskatta men man gissar på ca 50 000. I vår provins (=jämförbart med landskap) uppskattar jag att vi är ca 1000 utlänningar. Jag har blivit medlem i en nystartad nordisk förening i Korat (Thailands andra stad i storlek, 6 mil från vårt hem). På vårt första möte var vi 20 personer från dom nordiska länderna. Men jag gissar att när alla som bor runtomkring får reda på vår existens kommer antalet att öka markant. Syftet med denna förening är att utbyta åsikter om livet här i landet, en del av medlemmarna har bott här mer än i tio år och har goda kunskaper om Thailand.

En liten historia; En man skickade bort sin tvätt. Bland skjortorna som var rejält smutsiga la han en lapp med texten "Var vänlig använd lite extra såpa här". När han fick tillbaka tvätten låg det en liten lapp bland hans kalsonger på vilken det stod "Var vänlig använd mer papper här".

Skillnader i kultur går sig påmind då och då, här är ett exempel, jag kommer inte ihåg om jag berättat det förut, men skit samma jag tar det igen. En av byborna som kan lite engelska kom och frågade om jag ville köra honom till en by ca 25 km från vår by. "Javisst" sa jag "vad skall du göra där?" Då berättade han att hans son hade haft sex med en flicka, båda 16 år, och nu hade flickans föräldrar ringt och ville att han och hans fru skulle komma dit för att 'diskutera' det inträffade. När vi kom hem till familjen såg jag att det var ingen fattig farmare vi hade hamnat hos, han hade två lastbilar och ett par traktorer, hemmet var inte som ett vanligt farmarhus utan lite mera påkostat, med andra ord en välbärgad familj. Tilläggas kan att min granne är en av dom fattigaste i vår by. Det diskuterades länge och väl, men i lugnt tonläge ingen verkade särskilt upprörd. Den sexdebuterande flickan var också hemma och när jag såg henne förstod jag grabben, hon var sagolikt vacker. På hemvägen frågade jag min granne vad det hela gick ut på. Jo sa han, flickans föräldrar hade begärt ersättning i kontanter för den skam hans son hade dragit över flickan och hennes familj, nu kunde hon ju inte gifta sig ståndsmössigt då hon inte längre var oskuld. Man hade begärt 25 000 Baht ca 5 000 kr. Man kom inte till någon uppgörelse denna gång utan vi skulle åka dit om en vecka igen. Vi återvände efter en vecka, denna gång hade min granne tagit med sig ett par goda vänner med lite högre status som skulle hjälpa honom att förhandla. Efter en lång diskussion och en hel del öl kom man till en uppgörelse på 15 000 Baht. På hemvägen frågade jag min granne varför han inte hade vägrat att betala. Flickan var ju lika skyldig som grabben. Han sa då att han var rädd att dom skulle göra hans grabb illa, det har hänt att den manliga parten blivit skjuten i liknande historier. Tro mej eller inte men sånt kan hända i Thailand. Jag har senare fått reda på att den lagliga åldern för sex är 15 år, men tillägger lagen, är pengar involverade så är åldern 18 år. Jag undrar bara hur pengar kan vara involverade när prostution är förbjuden. Men som vi faranger säger detta är Thailand, vi har slutat att förvånas.

Jag har tidigare nämnt att thailändarna är väldigt noga med sitt yttre. Skall man åka in till staden och köpa en liter mjölk så är det dusch först och sedan på med finkläderna. Man har oftast ett fint beteende, peta tänderna till exempel, då håller man den fria handen framför munnen för att inte väcka anstöt. Att snyta sig vid matbordet, även om man vänder sig bort är absolut inte passande. Men man har å andra sidan beteenden som inte är så fina. Man spottar gärna och ofta, min svärmor är en spottare. Men att se en snygg tjej i tjugo års åldern skicka iväg en loska går liksom inte ihop. Likaså att peta näsan i alla lägen går bra. Jag har observerat att en del män har låtit nageln på lillfingret växa ut ca en centimeter, dessutom har man klippt den spetsig. Jag trodde först att det var en modesak. Nu vet jag bättre, det är för att kunna gräva i näsan ordentligt.

Jag anar att ni börjat tänka på julstöket i dessa dagar, det slipper man här. Man firar inte julen över huvud taget här på landsbygden. Varuhusen i dom större städerna har lite juldekoration och julmusik, förra året såg jag att man hade plastgranar att sälja, så julen kanske kommer hit så småningom. Nyåret däremot firar man som man gör över allt på vår jord.

Till månadsrapporter